Stödet i årskurserna 1–9 förnyas från och med 1.8.2025. Från och med skolstarten ska de lokala läroplanerna vara uppdaterade enligt de nya läroplansgrunderna och det nya stödsystemet tillämpas. Här samlar vi ofta ställda frågor och svar. Har du en fråga som inte finns på listan kan du skicka in den till våra experter.
Artikeln har uppdaterats med några nya frågor och svar 20.5 kl. 15.30. De nya frågorna markeras med (ny).
Staten finansierar stödreformen med 100 miljoner euro per år och det ska synas som fler timmar och lärare i skolan för mer flexibilitet i undervisningen. Tyngdpunkten kommer att framöver ligga på nya, så kallade gruppspecifika stödformer.
I den här artikeln samlar vi vanliga frågor och svar kring det förnyade stödsystemet. I slutet av artikeln har du möjlighet att sända in din egen fråga. Vi uppdaterar artikeln med jämna mellanrum.
Nyttiga länkar
- De nya läroplansgrunderna
- Ministeriets presentation om det förnyade stödet
- Utbildningsstyrelsens webbsida med till exempel webbinariera och presentationer
- Ministeriets FAQ om det förnyade stödet
Det nya stödet i praktiken
⇒I lagen begränsas antalet elever i en vanlig grupp som undervisas av endast en enda lärare. Vad innebär det här?
Att det i en vanlig grupp får finnas max fem elever som undervisas:
- mer än 50 procent av timmarna i det ämnet,
- av en speciallärare eller en specialklasslärare i en smågrupp eller
- av en specialklasslärare i en specialklass.
Om en elev till exempel undervisas 2/3 av timmarna i matematik per vecka i smågrupp, räknas hen som en av fem sådana elever.
Läs mera om hur bildandet av undervisningsgrupper regleras på undervisnings- och kulturministeriets hemsida.
⇒ (ny) Gäller maxantalet 5 elever även i smågrupp som undervisas av en speciallärare/specialklasslärare?
Maxantalet på 5 elever som får undervisning av en speciallärare eller specialklasslärare över 50 procent av undervisningen i ett ämne, gäller undervisning i elevens egen klass, inte i smågrupper.
⇒ (ny) Är det inte så att även om en elev går hos speciallärare mindre än 50 procent, men ändå regelbundet, räknas det som en elevspecifik åtgärd?
I en vanlig grupp, som undervisas av en lärare, får det finnas max fem elever som får som elevspecifik stödåtgärd undervisning i smågrupp över 50 procent av undervisningen i ett ämne av en special-/specialklasslärare eller undervisning av en specialklasslärare i specialklass.
Om eleven får undervisning mindre 50 procent eller mindre i smågrupp räknas inte eleven som en av dessa 5.
⇒ (ny) Hur ska en svag elev kunna gå kvar i sin lilla närskola? Där finns en speciallärare på plats en dag i veckan. Då kan eleven inte undervisas 50 procent av timmarna i modersmålet av en speciallärare. Är tanken att anställa fler speciallärare?
Eleverna har rätt till stöd för lärande och skolgång genast då behovet uppstår. Detta innebär att om eleven behöver elevspecifika stödåtgärder då de gruppvisa stödformerna inte räcker till måste ordnaren av utbildning se till att de har tillräckligt med special- och specialklasslärare för att möta behovet.
⇒ Vem bedömer elevens behov av stöd?
De lärare som undervisar eleven, bedömer elevens behov av stöd. Vid behov och på lärarnas begäran, kan till exempel elevvårdspersonal eller andra experter delta i bedömningen.
⇒ (ny) Vi lärare som jobbar heltid med elever som har annat modersmål än skolspråket (antingen som lärare för språk- och kulturgrupper eller som lärare för svenska som andraspråk) och på detta sätt har en "specialkunskap" vad gäller dessa elever, kan vi räknas som den "andra" läraren inom det gruppspecifika stödet? Det stöd vi ger avviker nämligen ibland starkt från det en "vanlig" speciallärare.
Då man ser på de gruppspecifika stödformerna är de stödundervisning, undervisning av en speciallärare i samband med övrig undervisning och stödundervisning i undervisningsspråket som är stödformerna. Behörig att ge stöd är de lärare som undervisar eleverna i de olika ämnena. Behörig att ge undervisning i svenska som andra språk är klasslärare då det gäller klassundervisning och lärare i modersmål och litteratur då det gäller ämnesundervisning. Stödundervisning kan ges utanför lektionstid, till exempel före eller efter skolan eller under lektionen. Samma lärare kan dock inte samtidigt ge stödundervisning som gruppspecifik stödform till en del elever och undervisa den övriga klassen.
⇒ Vem sköter bedömningen?
De lärare som undervisar eleven bedömer också elevens kunnande.
⇒ När behövs nya beslut gällande elevens stödbehov?
Om det sker väsentliga ändringar i elevens situation och stödbehov, ska gällande beslut ändras eller ett nytt stödbeslut fattas.
⇒ Kommer det modellblanketter?
Ja, Utbildningsstyrelsen utarbetar som bäst och de ska publiceras inom maj.
Läs mer om vilka modellblanketter och vilket stödmaterial som är på kommande på UBS:s webbsida.
⇒ Hurudant stöd får en elev som tidigare haft IP (individuell plan), men efter lagförändringen följer allmän läroplan och får mer än 50 procent av sin undervisning i liten grupp?
Utgående från elevens stödbehov får eleven sannolikt elevspecifika stödåtgärder, där det kan ingå undervisning av speciallärare i smågrupp och i samband med övrig undervisning, undervisning i smågrupp eller undervisning i specialklass av en specialklasslärare.
⇒ Vad kommer att gälla kring ersättningen om kollegan i en grupp man undervisar tillsammans, är sjuk?
I och med stödreformen och det nya så kallade gruppspecifika stödet, kommer samlärarskap bli vanligare och därmed ökar också behovet av att precisera tolkningen av paragraf 24 i UKTA, som fastslår hur arvodet av skötsel för en annan lärares timmar ska se ut.
Den här frågan diskuterades under FSL:s fullmäktigemöte i april 2025 och styrelsen konstaterade då att frågan är relevant och ska bevakas av förbundet. Den nya stödreformen kommer sannolikt att kräva helt nya avtalsbestämmelser kring den här ersättningsfrågan.
FSL anser att god praxis, som en del arbetsgivare följer, är att beakta det merarbete som uppstår då en lärare är borta och den andra har hand om hela undervisningsgruppen ensam. Att skaffa en vikarie så fort som möjligt ska ändå prioriteras.
Terminologi
-
Specialklass/smågrupp
I en specialklass ges undervisningen av en specialklasslärare till elever som får specialklassundervisning som en elevspecifik stödåtgärd.
I smågrupp kan undervisningen ges av en speciallärare eller specialklasslärare.
-
Regelbunden undervisning
Regelbunden undervisning av speciallärare innebär att man får undervisning en termin eller ett läsår.
-
Samundervisning/kompanjonundervisning
Utbildningsstyrelsen använder uttrycken synonymt i läroplansgrunderna för tillfället. Forskare (till exempel vid Åbo Akademi och Helsingfors universitet) har definierat det så att samundervisning är att två lärare med olika behörigheter undervisar gruppen. Kompanjon/två- eller flerlärarskap däremot, innebär att lärarna har samma behörighet.
Utbildningsstyrelsen har för avsikt att låta definiera begreppen, ett initiativ som FSL också har fört fram.
Övergångsperioden
⇒ Vad gäller för elever med beslut om särskilt stöd enligt det gamla systemet?
Fram till 31.8.2026 kan man följa det gamla systemet gällande elever som har beslut om IP.
Resurser
⇒ Hur mycket måste man per skola reservera för gruppspecifika stödformer?
Minst 0,122 timmar per elev, vecka och skola ska reserveras för gruppspecifika stödformer. Det här innebär att utbildningsanordnaren beaktar gruppspecifika stödformer i sin timresurs och därigenom i lärarnas arbetsplaner.
⇒ Kan en kommun hävda att man “redan gör tillräckligt” eller att man sedan tidigare uppfyller lagens intentioner?
Nej, med reformen struktureras stödformerna om och de 100 miljoner euro i tilläggsfinansiering per år (runt 40 miljoner under 2025) som staten satsar på reformen, ska gå till implementeringen. Med tanke på bland annat sjunkande lärresultat och ständigt ökande behovet av stöd, är det absolut nödvändigt att statens bidrag utnyttjas i sin helhet för den nya stödreformen.
I de beräkningar som utgör grunden för den nya lagen, utgår man från att kommunerna idag använder 0,037 undervisningstimmar per elev, skola och vecka för det förebyggande stödet. Nu har man ökat finansieringen till 0,122 timmar. Det innebär att kommunen från och med 1.8.2025 ska satsa minst 0,085 undervisningstimmar mera på förebyggande stödformer än man gjort tidigare.
Mikaela Nylander, statssekreterare vid Undervisnings- och kulturministeriet, säger i en intervju till Läraren att man vid ministeriet kommer att följa upp reformen och blir offentligt hur kommunerna agerar.
Fler frågor?